Varför turistbyråer tyst och stilla bränner ut sig på sociala medier

Prata med tillräckligt många som sköter sociala medier för en turistbyrå, och ett mönster visar sig snabbt. Ingen säger det på det officiella mötet, men inofficiellt är de flesta trötta. Inte trötta på destinationen. Trötta på löpbandet: ännu en Reel som ska vara klar till torsdag, ännu ett trendigt ljud att lära sig innan det slutar vara trendigt, ännu ett format som fungerade för en konkurrerande region förra månaden och som nu måste kopieras innan fönstret stängs.

Det märkliga är hur lite allt detta verkar summera sig till något. Ett inlägg går bra i två dagar, och sedan är det borta, begravt under vad algoritmen än bestämde sig för att belöna den veckan. Inget hopar sig någonstans. Nästa månad börjar om från noll, och månaden efter det med. Ett marknadsföringsteam kan jobba för fullt i ett år och sitta kvar med en mapp klipp och ett följartal som fortfarande inte förklarar om något av det förde någon till destinationen.

Inget av detta är en kritik mot dem som gör jobbet. De flesta är duktiga på det, ofta bättre än vad budgeten eller bemanningen egentligen borde tillåta. Löpbandet sitter helt enkelt i själva formatet. Kortformatsinnehåll måste vara konstant för att överhuvudtaget räknas, eftersom hela dess värde beror på att matas till en algoritm som glömmer det inom några dagar.

Vi tror att det finns plats för något som inte kräver det: en kanal, filmad en gång, som bara fortsätter att rulla, i åratal, utan att behöva uppfinnas på nytt varje vecka bara för att förbli synlig. Inte i stället för allt annat en destination redan gör. Bara en sak i mixen som inte behöver hinnas ikapp. Om det låter mer som en lättnad än ännu ett projekt, berätta för oss om er destination, så kan vi prata om vad en sådan kanal faktiskt skulle kräva.